Konflan

De Vouiquipèdia, l’enciclopèdia abada.
St’artikly’ èt ékrit inn arpitan savoyâ / Grafi d’Konflyan. L’blyâzon d’la Sawé


La plyace principâla d'Konflan avoué la Méyzon rozha
Lëz ârmë d'Konflan

Konflan toparyé Konflyan (Confllens èn ORB) è on-n'anchin bôr médiévâlo é on-n'anchin-na komouna k'fè partyà houé d'la komouna d'Arbèrvèla ê Savouè d'Avâ.

L'bôr fortifià d'Konflan s'trove à l'étrà d'la konba d'Tarètèza, u pià du Mont Mirantin è Biôfortin. Doué rotë arevon à lé doué peurtë du bôr : rla d'Savouè dirètamè dépoué Arbèrvèla cintro, é rla d'Tarètèza dépué la konba d'Tarètèza.

Loz habitan son apelà lo Konflarin.

Histouéra[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

Konflan z a étà prèza p'lé tropë du Rè d'Franse Henri IV è 1600.

Konflan z a étà kapitâla d'la partyà du Duché d'Savouè rindouà uz Èta d'Savouè, dè la prémire abdicachon d'Napoléon 1ér tan k'a la rèstituchon komplyèta du téritouèro d'la Savouè è 1815.

Konflan z a poué étà l'chèf-lué d'la province d'la Hyôta-Savouè (diférèta du départamê fransè d'la Hyôta Savouè d'houé).

Lë 19 d'déssinbro 1835, l'Rè Charles-Albert d'Savouè rapon lé komounë d'Konflan et d'L'Héptà-dso-Konflan, pé kréyâ la komouna d'Arbèrvèla.

L'è demnyà fransèza avoué l'rèsto d'la Savouè è 1860.

Cho bôr a balyà son nom à la Grafi d'Konflan, yon-na d'lé manyiérë d'ékrirë la linga arpètana.

Bibliografi[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

  • Marius Hudry : Histoire des communes savoyardes : Albertville et son arrondissement (vol. 4), Roanne, Éditions Horvath, 1982, 444 p.


Liyin estèrno[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]