Lê de Gardèta

De Vouiquipèdia, l’enciclopèdia abada.

Louè de Gardèta

Cél articllo est ècrit en arpetan supradialèctâl / ORB lârge. Lo blâson panarpetan


Pâge d’éde sus l’homonimia Por los articllos homonimos, vêde Gardèta.

La lê de Gardèta[N 1] [lɛː də ɡar.ˈdɛ.ta][N 2] est na lê de fonètica historica que dècrit l’èvolucion de la diftonga */ai/ prècèdâye d’una labiâla en viely occitan et viely arpetan dens un vâsto cârro ârvèrno-forésien — que s’èpate dês la Limagne tant qu’a la règion èstèfanouèsa — et que s’est passâye entre-mié los ans 1300 et 1350.

Cela lê dêt son nom u dialèctologo francês Pierro Gardèta, qu’est lo premiér a l’avêr dècrita a tôs los côps en 1941.

Èvolucion fonètica[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

La diftonga [aˑi] ou ben [aˑɪ] qu’èvolue vers [aˑe] supôrte na triftonguèson reguliére en [waˑe] u rencontro de la labiâla (labio-dentâla [f] et [v] ou ben labio-vèlèra [p], [b], [m] et [w]) antècèdenta ; pués-cen [waˑe] vint per rèduccion [we] en occitan et arpetan d’ora.

Ègzemplos[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

Toponimia[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

Vocabulèro[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

Comparèsons de mots en fôrmes lârges et locâles
Arpetan
- fôrma lârge
Prononciacion
- fôrma forésièna
Prononciacion Occitan
- fôrma lârge
Prononciacion
- fôrma ôvèrgnata
Prononciacion
fèssèla [fe.ˈsa.la] fouèssèla [fwe.ˈsɛ.lə]
mâl-fêt [mɑ.ˈfe] mâl-fouèt [mo.ˈfwe]
megnât, menât [mə.ˈɲɑ], [mə.ˈnɑ] mouènàt [mwe.ˈnɛ]
mêson [mɛː.ˈzɔ̃] mouèson [mweː.ˈzɔ̃] maison [maj.ˈzu] moéson [mwe.ˈzu]

Notes et rèferences[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

Notes[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

  1. Diont asse-ben la louè de Gardèta [lwe də ɡar.ˈdɛ.ta] ou ben [lwe də ɡaʀ.ˈdɛ.ta] en ôtros patouès arpetans.
  2. Prononçont étot [lɛː də ɡaʀ.ˈdɛ.ta] d’aprés los patouesants.

Rèferences[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

— Principâles[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]

  1. (fr) Gzaviér Govèrt, Problèmes et méthodes en toponymie française. Essais de linguistique historique sur les noms de lieux du Roannais [PDF], Tèsa de doctorat, Univèrsitât Paris-Sorbona, 2008, pp. 903-905.
  2. (fr) « Patois vivant. Lexique patois forézien » [PDF], Montbréson, 2008, pp. 20 [→ fouéssèle] et 26 [→ môfoué, mouénè et mouésoun].