Éde:Néologismos : Enveronance
Aparence
| Cela pâge est ècrita en arpetan supradialèctâl / ORB lârge. |
Vê-que na lista de novèlologismos sus l’enveronance en ORB :
Lègenda
[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]- Los mots en orange sont de corrèccions, prècisions, raponses, variantes ou ben agrantissements.
- Los mots en vèrd sont de proposicions.
- Los mots marcâs d’un’ètêlèta* sont de fôrmes en atendent que meritont pôt-étre na corrèccion que vindrat ples târd.
Abrèviacions
[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]FR (Fribôrg), VD (Payis de Vôd), GE (Geneva), NE (Nôchâtél), VS (Valês), AO (Vâl d’Aoûta), Ly (Liyon), SE (Sant-Etiève), VdG (Vâr-de-Giér).
Lista
[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]| Arpetan | Francês | Sôrsa |
|---|---|---|
| ambiance f | ambiance f, environnement m, var. embiança f (Los Velârs) | Fâvro / Stich 2005[1] Verèt 2023 |
| bètonâjo m | bétonnage m | Govèrt 2003[2] |
| biodègradâblo a m, biodègradâbla a f (AO) | biodégradable a env | Chenâl / Vôterin 1997 |
| chognes fpl | déjections fpl, matières évacuées loc nom fpl ; choses laides et méprisables loc nom fpl | Govèrt 2003[2] |
| crache f (AO, Entremont, Macôt) → avêr de ~ dens les bouégnos loc nom f (AO) | résidu m ; crasse f, saleté f (surtot du cuir chevelu), étot : crèt m, tèrra de Sent-Grât loc nom f (AO) → avoir les oreilles sales loc v | Chenâl / Vôterin 1997 Verèt 2023 |
| cras m → crasse f | crasse f, saleté f (surtot du cuir chevelu), var. crâs m (Bogéva, Samouens, Sassèl), var. cràs m (Chevron), étot : crasse f → résidu m ; crasse f, saleté f (surtot du cuir chevelu), var. crassa f, étot : crache f (AO, Entremont, Macôt) | Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| dèbouesâjo m → dèbouesiér v | déboisement m, var. dèbouesement m (Arbanês) → déboiser v, var. dèbouesàr v (AO), dèbouesar v | Stich 2003 Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| dèforèstâjo m → dèforèstar v | déforestation f, var. dèforèstacion f (Arbanês) → déforester v, détruire une forêt loc v, var. dèforèstàr v (AO) | Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| dègradacion m → dègradent a m, dègradenta a f → sè dègradar v → lo temps, l’oura, la ploge dègradont los bâtiments ples solidos loc-frâsa → na muralye que sè dègrade loc-frâsa | dégradation f → dégradant a m, dégradante a f → se dégrader, se gâter, s’avilir v, var. sè dègradàr v (AO) → le temps, le vent, la pluie dégradent les bâtiments les plus solides loc-frâsa, var. lo temps, l’oura, la ploge dègradont les bâtements ples solidos loc-frâsa (AO) → un mur qui se gâte loc-frâsa, var. un mur que sè dègrade loc-frâsa (AO) | Chenâl / Vôterin 1997 Stich 2003 Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| dèsèrtefiâjo m → sè dèsèrtefiar v | désertification f, var. dèsèrtificacion f (Arbanês) → se désertifier v, var. sè dèsèrtefiàr v (AO), sè dèsèrtifiyér v (Arbanês) | Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| dioxina f | dioxine f | Govèrt 2003[2] |
| ècologia f → ècologico a m, ècologica a f → ècologisto m, ècologista f → ècologo m, ècologa f | écologie f, var. ècologie f → écologique a env → écologiste m / f → écologue m / f | Chenâl / Vôterin 1997 Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005[1] Verèt 2023 |
| ècovélyes fpl → ~ de mêson loc nom fpl → ~ nucllèâres loc nom fpl → ècovelyére f | balayures fpl, déchet(s) m(pl), var. ècovelyes fpl, étot : râcllura f → ordures ménagères loc nom fpl → déchets nucléaires loc nom mpl, var. ~ nuclèâres loc nom fpl → décharge publique loc nom f, déchetterie f (Ècovélyes, Endustria) | Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005[1] Verèt 2023 |
| égoues dècaties loc nom fpl | eaux usées loc nom fpl, étot : mèrderê m | Govèrt 2003[2] |
| enveronance f → enveronementâl a m, enveronementâla a f → environementâl a m, environementâla a f | environnement m, var. environament, environement m, étot : ambiance f ; méten yô qu’on vit loc nom m → environnemental a m, environnementale a f, var. environementâl a m → environnemental a m, environnementale a f, var. environementâlo a m (Arbanês) | Chenâl / Vôterin 1997 Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005 Verèt 2023 |
| gaspilyâjo m → ~ de matiéres premiéres loc nom m | gaspillage m, var. gaspelyâjo m (AO, L’Agiéta, Macôt) → gaspillage de matières premières loc nom m, var. gaspelyâjo de matiéres premiéres loc nom m (AO) | Chenâl / Vôterin 1997 Verèt 2023 |
| gâzo charbonox loc nom m | gaz carbonique, anhydride carbonique, dioxyde de carbone loc nom m, CO₂ m, var. gâs, gâzo carbonico loc nom m (AO), gâzo carbonico loc nom m (Arbanês) | Chenâl / Vôterin 1997 Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| gèrno abâtardi loc nom m | OGM m env | Govèrt 2003[2] |
| mèrda f → mèrdasse f → mèrderê m | merde f → immondices fpl → eaux usées loc nom fpl | Stich 2003 Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005[1] |
| nuésence f | nuisance f | Govèrt 2003[2] |
| oxigènar v → égoua oxigènâye loc nom f | oxygéner v, var. oxigènàr v (AO) → eau oxygénée loc nom f, var. égoue oxigènâye loc nom f (AO), égou’oxigènâ loc nom f (Arbanês) | Vôterin 2019 Verèt 2023 |
| oxigèno m → (la) botelye de l’~ loc nom f → oxigènacion f | oxygène m → (la) bouteille de l’oxygène loc nom f → oxygénation f | Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005[1] Vôterin 2019 Verèt 2023 |
| ozone m | ozone m | Chenâl / Vôterin 1997 Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005[1] |
| polucion f → poluar v → poluor a m & m, poluosa a f & f | pollution f → polluer v, étot : empouesonar v → pollueur a m & m, pollueuse a f & f, var. poluœr a m & m | Chenâl / Vôterin 1997 Stich 2003 Govèrt 2003[2] Fâvro / Stich 2005[1] Verèt 2023 |
| purrissâblo a m, purrissâbla a f → purrèson f | biodégradable a env, var. purrissâbllo a m, étot : biodègradâblo a m (AO) → pourrissement m | Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| putafinâjo m | gaspillage m, étot : gaspilyâjo m | Govèrt 2003[2] |
| râcllura f | raclure f, déchet m, var. râclura f | Fâvro / Stich 2005[1] Verèt 2023 |
| rebiolar v | régénérer v, var. rebiolàr v (AO), étot : regènèrar v | Chenâl / Vôterin 1997 Govèrt 2003[2] |
| rècupèrâjo m → rècupèrâblo a m, rècupèrâbla a f | recyclage m, étot : recicllâjo m (Arbanês) → récupérable a env ; recyclable a env, var. rècupèrâbllo a m | Govèrt 2003[2] Verèt 2023 |
| regènèrar v | régénérer v, var. regènèràr v (AO) | Chenâl / Vôterin 1997 Govèrt 2003[2] |
Rèferences
[changiér | changiér lo tèxto sôrsa]- 1 2 3 4 5 6 7 8 (fr) Alen Fâvro, Domenico Stich, Diccionèro de fata savoyârd-francês, francês-savoyârd, Fouènant, Yoran Embanner, 2005.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 (fr) Gzaviér Govèrt, Lexique onomasiologique des néologismes et des termes spécialisés du francoprovençal, dedens Dictionnaire francoprovençal-français et français-francoprovençal per Domenico Stich, Tonon, Le Carré, 2003, pp. 421-464.