Aller au contenu

Éde:Néologismos : Enveronance

De Vouiquipèdia, l’enciclopèdia abada.
Cela pâge est ècrita en arpetan supradialèctâl / ORB lârge. Lo blâson panarpetan


Vê-que na lista de novèlologismos sus l’enveronance en ORB :

  • Los mots en orange sont de corrèccions, prècisions, raponses, variantes ou ben agrantissements.
  • Los mots en vèrd sont de proposicions.
  • Los mots marcâs d’un’ètêlèta* sont de fôrmes en atendent que meritont pôt-étre na corrèccion que vindrat ples târd.

FR (Fribôrg), VD (Payis de Vôd), GE (Geneva), NE (Nôchâtél), VS (Valês), AO (Vâl d’Aoûta), Ly (Liyon), SE (Sant-Etiève), VdG (Vâr-de-Giér).

ArpetanFrancêsSôrsa
ambiance fambiance f, environnement m, var. embiança f (Los Velârs)Fâvro / Stich 2005[1]
Verèt 2023
bètonâjo mbétonnage mGovèrt 2003[2]
biodègradâblo a m, biodègradâbla a f (AO) biodégradable a envChenâl / Vôterin 1997
chognes fpldéjections fpl, matières évacuées loc nom fpl ; choses laides et méprisables loc nom fplGovèrt 2003[2]
crache f (AO, Entremont, Macôt)

avêr de ~ dens les bouégnos loc nom f (AO)
résidu m ; crasse f, saleté f (surtot du cuir chevelu), étot : crèt m, tèrra de Sent-Grât loc nom f (AO)
avoir les oreilles sales loc v
Chenâl / Vôterin 1997
Verèt 2023
cras m

crasse f

crasse f, saleté f (surtot du cuir chevelu), var. crâs m (Bogéva, Samouens, Sassèl), var. cràs m (Chevron), étot : crasse f
résidu m ; crasse f, saleté f (surtot du cuir chevelu), var. crassa f, étot : crache f (AO, Entremont, Macôt)
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
dèbouesâjo m
dèbouesiér v
déboisement m, var. dèbouesement m (Arbanês)
→ déboiser v, var. dèbouesàr v (AO), dèbouesar v
Stich 2003
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
dèforèstâjo m
dèforèstar v
déforestation f, var. dèforèstacion f (Arbanês)
déforester v, détruire une forêt loc v, var. dèforèstàr v (AO)
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
dègradacion m
dègradent a m, dègradenta a f
sè dègradar v
lo temps, l’oura, la ploge dègradont los bâtiments ples solidos loc-frâsa

na muralye que sè dègrade loc-frâsa
dégradation f
dégradant a m, dégradante a f
→ se dégrader, se gâter, s’avilir v, var. sè dègradàr v (AO)
le temps, le vent, la pluie dégradent les bâtiments les plus solides loc-frâsa, var. lo temps, l’oura, la ploge dègradont les bâtements ples solidos loc-frâsa (AO)
un mur qui se gâte loc-frâsa, var. un mur que sè dègrade loc-frâsa (AO)
Chenâl / Vôterin 1997
Stich 2003
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
dèsèrtefiâjo m
sè dèsèrtefiar v
désertification f, var. dèsèrtificacion f (Arbanês)
se désertifier v, var. sè dèsèrtefiàr v (AO), sè dèsèrtifiyér v (Arbanês)
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
dioxina fdioxine fGovèrt 2003[2]
ècologia f
ècologico a m, ècologica a f
ècologisto m, ècologista f
ècologo m, ècologa f
écologie f, var. ècologie f
écologique a env
écologiste m / f
écologue m / f
Chenâl / Vôterin 1997
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005[1]
Verèt 2023
ècovélyes fpl
~ de mêson loc nom fpl
~ nuclâres loc nom fpl
ècovelyére f
balayures fpl, déchet(s) m(pl), var. ècovelyes fpl, étot : râcllura f
→ ordures ménagères loc nom fpl
→ déchets nucléaires loc nom mpl, var. ~ nuclèâres loc nom fpl
→ décharge publique loc nom f, déchetterie f (Ècovélyes, Endustria)
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005[1]
Verèt 2023
égoues dècaties loc nom fpleaux usées loc nom fpl, étot : mèrderê mGovèrt 2003[2]
enveronance f

enveronementâl a m, enveronementâla a f
environementâl a m, environementâla a f

environnement m, var. environament, environement m, étot : ambiance f ; méten yô qu’on vit loc nom m
environnemental a m, environnementale a f, var. environementâl a m
environnemental a m, environnementale a f, var. environementâlo a m (Arbanês)
Chenâl / Vôterin 1997
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005
Verèt 2023
gaspilyâjo m
~ de matiéres premiéres loc nom m

gaspillage m, var. gaspelyâjo m (AO, L’Agiéta, Macôt)
gaspillage de matières premières loc nom m, var. gaspelyâjo de matiéres premiéres loc nom m (AO)
Chenâl / Vôterin 1997
Verèt 2023
gâzo charbonox loc nom mgaz carbonique, anhydride carbonique, dioxyde de carbone loc nom m, CO₂ m, var. gâs, gâzo carbonico loc nom m (AO), gâzo carbonico loc nom m (Arbanês)Chenâl / Vôterin 1997
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
gèrno abâtardi loc nom mOGM m envGovèrt 2003[2]
mèrda f
mèrdasse f
mèrderê m
merde f
→ immondices fpl
→ eaux usées loc nom fpl
Stich 2003
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005[1]
nuésence fnuisance fGovèrt 2003[2]
oxigènar v
égoua oxigènâye loc nom f

oxygéner v, var. oxigènàr v (AO)
eau oxygénée loc nom f, var. égoue oxigènâye loc nom f (AO), égou’oxigènâ loc nom f (Arbanês)
Vôterin 2019
Verèt 2023
oxigèno m
(la) botelye de l’~ loc nom f
oxigènacion f
oxygène m
(la) bouteille de l’oxygène loc nom f
oxygénation f
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005[1]
Vôterin 2019
Verèt 2023
ozone mozone mChenâl / Vôterin 1997
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005[1]
polucion f
poluar v
poluor a m & m, poluosa a f & f
pollution f
→ polluer v, étot : empouesonar v
pollueur a m & m, pollueuse a f & f, var. poluœr a m & m
Chenâl / Vôterin 1997
Stich 2003
Govèrt 2003[2]
Fâvro / Stich 2005[1]
Verèt 2023
purrissâblo a m, purrissâbla a f
purrèson f
biodégradable a env, var. purrissâbllo a m, étot : biodègradâblo a m (AO)
pourrissement m
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
putafinâjo mgaspillage m, étot : gaspilyâjo mGovèrt 2003[2]
râcllura fraclure f, déchet m, var. râclura fFâvro / Stich 2005[1]
Verèt 2023
rebiolar vrégénérer v, var. rebiolàr v (AO), étot : regènèrar vChenâl / Vôterin 1997
Govèrt 2003[2]
rècupèrâjo m
rècupèrâblo a m, rècupèrâbla a f
recyclage m, étot : recicllâjo m (Arbanês)
récupérable a env ; recyclable a env, var. rècupèrâbllo a m
Govèrt 2003[2]
Verèt 2023
regènèrar vrégénérer v, var. regènèràr v (AO)Chenâl / Vôterin 1997
Govèrt 2003[2]
  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 (fr) Alen Fâvro, Domenico Stich, Diccionèro de fata savoyârd-francês, francês-savoyârd, Fouènant, Yoran Embanner, 2005.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 (fr) Gzaviér Govèrt, Lexique onomasiologique des néologismes et des termes spécialisés du francoprovençal, dedens Dictionnaire francoprovençal-français et français-francoprovençal per Domenico Stich, Tonon, Le Carré, 2003, pp. 421-464.